 
Ny årgång! Marge från Priorat
God morgon! Efter ett års väntan har vi då fått hem en ny av Celler Encastells Marge. Den femstjärniga årgången 2018 utstrålar renhet och levererar mörka fina bär inslagen i den typiska och läckra mineraliteten från spanska Priorats unika växtplats och jordmån av skiffersten.
För drygt tjugo år sedan såldes dessa fantastiska druvor till det lokala kooperativet, men i samband med att det började lösas upp 1999 gick familjen över till att framställa och buteljera sina egna årgångsviner. Idag producerar Celler Encastell 25 000 flaskor årligen från sina 8 hektar vingårdsläge. Alla 8 hektar är belägna på sluttningarna kring byn Porrera i norra Priorat och här hittas vinstockar som är upp till 120 år gamla och som växer i bästa nordsluttningsläge.
Bästa hälsningar,
Fredrik Montelius
Martina Montelius och Raimon Castellví under klubbresa till Barcelona-Priorat
"Raimon är tystlåten av sig, men under den lugna och avslappnade ytan döljs en vinmakare som gjort några av de bästa vinerna från en by som i sin tur gör några av de bästa vinerna i hela Priorat-appellationen."
Celler Encastell skördar druvorna till Marge från vinfält belägna kring byn Porrera i Priorat. Det extrema klimatet i Priorat, beläget endast 2 timmar söder om Barcelona, där druvorna bokstavligen växer på rikt bergsskiffer (Llicorella) ger det som blivit Prioratvinernas signatur - en uppfriskande mineralitet ovanpå den djupa kärnan av vibrerande frukt.
Raimon Castellví driver vineriet. Han är från Priorat och den kan göra anspråk på några av de främsta 80 –120 år gamla Grenache- och Carignan-vingårdarna i byn.
”Marge”, vilket är namnet på stenmurarna som utgör Priorats terrasser, levererar en rik palett av medelhavskryddiga aromer och mineral ovanpå en djup kärna av mörk frukt, blåbär, mörka hallon och körsbär. Doften bjuder även nyanser av blommor. Vinet har ett bra grepp i munnen och eftersmaken är lång och angenäm.
Druvor: 60% Grenache, 20% Merlot, 15% Cabernet Sauvignon, 10% Carignan och 5% Syrah.
Alkoholhalt: 15%
Restsockerhalt: 1.2 gram/liter.
Fyllighet: 9 (12) - förklaringar. Detta värde anger vår uppfattning på vinets fyllighet. Ett par referenspunkter: Brunelli Amarone "Titari" har fyllighet 11, Brunelli Campo del Maestro har fyllighet 9, Marions Valpolicella har fyllighet 6.
Lagringspotential: Årgång 2018 är redan mycket bra. Drick 2021 - 2023.
Servering: Servera vid 16 - 18 grader till grillat kött, mustiga grytor eller lagrade salta ostar.
Artikelnr: 73044, pris: 273 kr/flaska (säljs i kartong om 6 flaskor, men går bra att beställa styckvis)
Priorat är varken Napa Valley eller Sydfrankrike
Har man rest runt en del i vinvärlden konstaterar man snabbt att Priorat är varken Napa Valley eller Sydfrankrike. I Priorat finns varken rundtursbussar eller limousiner som glider fram genom traktens urgamla, medeltida byar. Ett besök på någon av vinfirmorna är en intim, äkta upplevelse och inte sällan guidas man runt av samma person som gjort vinet som hälls upp i provningsglaset. Vinmakarna här är envisa, luttrade människor som ägnar sin tillvaro åt att göra några av världens främsta viner.
Viljan till stordåd föds i denna trakt både ur en passion och ur det bergiga, oländiga, svårbemästrade landskapet. Vinerna har en egen prägel, vilket ledde till att ursprungsappellationen DO Priorat år 2000 flyttades upp till klassen DOQ. Bokstaven Q (på kastilianska skrivs det med C) står för ”kvalitet” och vid sidan av Rioja är Priorat den enda spanska vinregionen med denna status. De båda områdena skiljer sig dock helt åt. I Rioja ligger tonvikten på tempranillo-druvan och vinerna lagras på fat av amerikansk ek, medan man i Priorat främst odlar garnacha (grenache) och cariñena (carignan) och lagrar på fat av fransk ek. En gång var Priorat-vinerna kända som mycket kraftfulla och sträva men det har under de senaste åren hänt en hel del, kraften har tämjts och balanserats upp med smidighet och elegans.
Munkarnas ankomst
Strängt taget går gränsen till Priorat vid Pigat-passet 554 meter över havet, men det är inte förrän man passerat en skarp kurva mellan den lilla staden Falset och byn Gratallops som man verkligen är inne i vinområdet Priorat DOQ. De taggiga sluttningarna är tätt inpå, dagsljuset försvagas och vinodlingsterrasserna stiger överallt omkring.
För lite drygt åttahundra år sedan beslöt en skara kartusianmunkar att bygga ett kloster i hjärtat av denna trakt. Skälet var att en fåraherde berättat för dem om en syn han haft av hur en skara änglar gick uppför en trappa till himlen. Det som idag är byn Escaladei, ett namn som betyder ”Trappan till Gud”, byggdes av munkarna. Byarna runt Escaladei ingick i klostrets markegendomar och bönderna arbetade i praktiken åt klostret.
Munkarna förde också hit vinet och inledde en vinodlingstradition som lever kvar än idag. Men det var förstås inte munkarnas vin som gjorde området ryktbart, även om de på sätt och vis lade grunden till firman Scala Dei (som startades i mitten av 1800-talet med odlingar avstyckade från klostrets marker) vars banbrytande årgång 1974 gav stort eko i vinvärlden.
Senare tiders Priorat-pionjärer
I slutet av 1970-talet kom en grupp vinmakarpionjärer till Priorat, också de vägledda av en vision. Denna gång var det inte en fåraherdes syner utan René Barbier III som sett den stora potentialen i regionens unika skifferjord, lokalt kallad llicorella.
1989 gjorde gruppen ett vin i samarbete, men det släpptes till försäljning under skilda etiketter. Ur denna erfarenhet uppstod sedan fem separata firmor: Barbiers Clos Mogador, Clos de l’Obac, Àlvaro Palacios, Clos Erasmus, och Mas Martinet. Alla fem finns kvar och producerar några av områdets främsta viner. Vissa betingar mycket höga priser, som l’Ermita från Palacios, som brukar vara Spaniens näst dyraste eller dyraste vin.
De var dessa pionjärer som gjorde DOQ Priorat till en av vinvärldens mest respekterade appellationer. Nya firmor tillkom under 1990-talet, däribland familjeägda vingårdar som Celler Encastell. Även några större aktörer i branschen startade verksamhet i Priorat, som Torres, Castell de Perelada, och Pinord.
Finanskrisen drabbar Priorat
I början av 2000-talet växte Priorat snabbt och under perioden 2000–2011 mer än fördubblades produktionen, mätt i vikt till drygt fem ton druvor, varav 94 procent rödvinsdruvor. Men denna expansion innebar också en risk, vilket blev tydligt i samband med den globala finanskrisen 2008.
Eftersom cirka 85 procent av vinproduktionen i Priorat går på export ledde tumultet på världens finansinstitutioner till ett tvärt stopp i kassaflödet. En rad firmor såldes, andra omstrukturerades drastiskt. Men så gott som alla av dem överlevde och kunde konstatera vilka utmaningar det innebär att producera vin i Priorat.
Med tanke på att det är i Spanien är lätt att hitta skapliga viner för under 5 euro flaskan är de tvungna att återigen bevisa för vinkonsumenterna varför just deras viner är betydligt dyrare. De måste visa världen vad som är unikt för Priorat, som att DOQ-statusen föreskriver manuell skörd på de branta sluttningarna och terrasserna och att dessa druvor blir till helt unika viner som bara kan hittas i detta lilla hörn av Spanien.
Ett nytt Priorat
En av de första förändringarna var att vinfirmorna skapade s.k. ingångsviner, billigare versioner av sina toppviner. Dessa viner må vara billigare men är inte av sämre kvalitet (de måste godkännas enligt samma smakkriterier som sina dyrare storasyskon). Druvorna i dessa kommer oftast från de nyplanteringar som skett under senare år.
Vad gäller de äldre stockarna har en väldig förändring skett, en förnyelse som pågår ännu. Vinmakarna insåg att den tidigare rådande metoden att mognadslagra vinet på nya ekfat gjorde att alltför mycket av egenskaperna som gör Priorat unikt kom i skymundan. De skalade av sina mångfasetterade viner och började om från början, det vill säga med att göra vin där druvan står i fokus. Vissa gick över till betydligt större fat, som de 800-liters foudres. Andra slopade ek helt och hållet och övergick till stora cement- eller lerkrukor.
Åter andra har satsat på druvrena, vingårdsbetecknade viner. Sådana förändringar är del av en världsomfattande trend mot att understryka en viss regions unika egenskaper efter åratal av internationell strömlinjeformning. I Priorats fall har det lett till ett pånyttfött intresse och en rad vinjournalister placerar idag återigen Priorat bland de allra främsta vinområdena i världen.
|